När jobbet blir måltavla – hot och hat som en del av yrkesrollen
Tips från experten
Publicerad
Hot, hat och våld är ett stort problem i samhället och har blivit en utmaning för medarbetare inom många olika yrkesområden. Det är viktigt att inte acceptera hot, hat eller våld som en del av vardagen. Arbetsplatsen ska jobba för att förebygga riskerna och ge de som ändå drabbas bästa tänkbara stöd.
Hot och våld är det område som genererar flest krisstödsärenden hos oss på Falck. Hittills har 19 procent av våra krisärenden under 2025 varit relaterade till hot och våld. Nivån har legat jämt under de senaste åren, men formerna för hoten, hatet och våldet har förändrats. Det kan handla om händelser som drabbat enskilda individer, men det kan även vara större händelser såsom en skolskjutning eller skjutning i ett köpcentrum som påverkar ett stort antal personer.
Två tydliga förändringar som märks idag är:
Ett ökat ifrågasättande i yrkesrollen En större andel medarbetare blir idag ifrågasatta i sina yrkesroller – direkt på arbetet eller över digitala kanaler. De kan bli utsatta för påtryckningar eller bli måltavla för aggressiva påhopp. Den yrkesmässiga rollfunktionen skyddar inte längre på samma sätt, utan tvärtom riskerar att trigga ett gränsöverskridande beteende. Digitala kanalers anonymitet och polarisering bidrar till att förstärka dessa tendenser.
En tydligare koppling till våld i samhället En annan förändring över tid är att de som arbetar i mer exponerade roller, exempelvis personal inom vård, skola och socialtjänst påverkas särskilt mycket av det ökade gängrelaterade våldet. Det kan handla om att vara vittne till svåra händelser eller att själv utsättas för hot och påtryckningar.
Även hatkampanjer på nätet blir allt vanligare, särskilt mot forskare, journalister, lärare eller personer i förtroendeställning. En film på en lärare kan idag enkelt spridas av en förälder, ett inlägg i en sluten grupp eller en offentlig uthängning kan snabbt skapa svår stress och oro.
Genom att skapa en kultur där utsatthet inte är en privat angelägenhet kan arbetsgivare bidra till en tryggare arbetsmiljö.
Hot, hat och våld i arbetslivet – stor utmaning för arbetsmiljön
Mattias Klawitter är psykolog och krissamordnare på Falck och utbildar företag i hur de kan arbeta med denna typ av problematik och bemöta medarbetare som blivit utsatta.
– Arbetsgivaren har mycket att vinna på att uppmärksamma problem och riskområden i verksamheten. Hot, våld och hat handlar om en struktur i samhället som vi inte alltid kan påverka, men om man visar att man har en tydlig handlingsplan om något skulle hända skapar det en trygghet för medarbetaren, säger han.
I arbetslivet handlar det i många fall om en person som agerar aggresivt mot en medarbetare som uppfattas som representant för en verksamhet, allt från lärare, förskolepersonal, socialsekreterare, myndighetspersoner till försäkringshandläggare. Ofta finns det en underliggande agenda – påtryckningar, frustration eller försök till påverkan. Hoten kan komma i direkta möten, över telefon, via mejl eller i digitala forum, och upplevs ofta som personligt riktade och av allvarlig karaktär.
Eftersom hoten numera kan uttryckas via många olika digitala kanaler begränsas inte utsattheten till själva arbetsplatsen.
– Det kan öka känslan av otrygghet – att inte känna sig säker någonstans, att kunna nås av hot dygnet runt eller vara sökbar på nätet med personlig information, säger Mattias.
Hantera hot och hat som ett arbetsmiljöproblem
Mattias betonar vikten att se hot och hat som ett arbetsmiljöproblem – oavsett bransch. Att normalisera hot som ”en del av jobbet” kan få allvarliga konsekvenser för både individ och organisation.
– För individen kan hot skapa en långvarig stress som är svår att hantera. Jag har mött medarbetare som berättar att deras tillit till människor förändrats, att de blivit mer vaksamma och mindre benägna att lita på andra, säger han.
Som arbetsgivare bör man börja med att göra en riskanalys för att identifiera hot och våldsrelaterade risker i verksamheten. Utifrån den kan en tydlig handlingsplan tas fram.
– En handlingsplan ser olika ut beroende på organisation men innehåller generellt tydliga definitioner av hot, rutiner för vem som ska göra vad, och att polisanmälan alltid ska göras vid behov, förklarar Mattias.
Om en medarbetare blir utsatt ska arbetsgivaren agera direkt och aktivera krisstödet. Fokus bör ligga på säkerhet, praktiskt stöd och att stärka individen.
– Som arbetsgivare vill du inte dramatisera situationen men du vill ta den på allvar. Det handlar om att validera den som blivit utsatt, att visa att händelsen tas på allvar och att du agerar, men i nära dialog med den utsatta medarbetaren och vad hen behöver i stunden, säger han.
En trygg organisation skapas genom förberedelse
Att hantera hot och hat på arbetsplatsen handlar inte bara om att reagera – utan om att förbereda sig. Tydliga rutiner, utbildning, öppenhet och tillgång till stöd gör stor skillnad.
– Hot och våld kommer sannolikt alltid att vara en del av arbetslivet för vissa yrkesgrupper. Men genom att erkänna problemet, ta det på allvar och skapa en kultur där utsatthet inte är en privat angelägenhet, kan arbetsgivare bidra till en tryggare och mer hållbar arbetsmiljö.
