Vi ser ett tydligt skifte där långsiktig hälsa och hållbar prestation går före kortsiktig produktivitet. Samtidigt hårdnar klimatet med ökade yttre hot och skärpta lagkrav som kräver att arbetsmiljöarbetet blir en naturlig del av vardagen. Här delar Falcks experter med sig av sina viktigaste spaningar för att bygga ett arbetsliv som håller.
Ett arbetsliv som bygger på mänskliga möten
LEDARSKAP: AI-kompetens och teknikutveckling i all ära, men vi kan också se växande behov av ”analoga mötesplatser” och behov av mänskliga möten. Forum där vi kan utbyta erfarenheter, lära av varandra och skapa ny kunskap tillsammans blir allt viktigare.
Psykologisk trygghet är viktigare än någonsin, och här har ledarskapet en nyckelfunktion. Som ledare behöver du skapa mötesformer som värnar om dialog, utbyte och lärande. Bygga en kultur som grundas på respekt för olikheter, där alla förmår lyssna på varandra och vågar dela perspektiv med fokus på det gemensamma uppdraget. Det är viktigt för att främja mental hälsa och arbetstillfredsställelse, men även avgörande för att både uppnå ekonomiska resultat och för att nå verksamhetens mål.
Arbetsplatsen ska vara en plats som bidrar till meningsfullhet och välmående, inte till psykisk ohälsa. Vi ser fortfarande stora utmaningar med höga sjukskrivningstal i samhällsbärande funktioner som vård och omsorg, där många upplever en hög arbetsbelastning i kombination med bristande förutsättningar. Det finns en risk att arbetsmiljöarbetet stannar vid enkäter och riskronder. För att vända utvecklingen behöver arbetsmiljöarbetet integreras med övriga processer i verksamheten. Ett verksamt arbetsmiljöarbete är en central del av det dagliga arbetet, med ett tydligt fokus på att skapa hållbara arbetsprocesser.
Lena-Karin Allinger, organisationskonsult
Psykologisk trygghet är viktigare än någonsin, och här har ledarskapet en nyckelfunktion.
Nytt fokus på klimakteriet
HORMONHÄLSA: Klimakteriet har länge påverkat arbetslivet, även om det sällan pratats om ämnet. Nu ser vi hur frågan kliver fram i ljuset och tar plats där den hör hemma: i samtalet om hållbara, inkluderande arbetsplatser. Allt fler arbetsgivare inser att energi, fokus och välmående kan hänga ihop med hormonella förändringar genom livet.
Det här är ingen tillfällig trend, utan ett skifte. När frågan får ta plats i arbetsmiljöarbetet skapas bättre förutsättningar för både välbefinnande och en mer jämställd arbetsplats. Det kan handla om ökad kunskap hos chefer, utrymme för dialog och flexibilitet i vardagen. En modern arbetsplats 2026 tar hormonhälsa på allvar och skapar en kultur där alla medarbetare kan bidra och må bra genom livets alla faser
Sara Lagerholm, företagsläkare
Skärpta krav och sänkta gränsvärden
SYSTEMATISK ARBETSMILJÖ: Under slutet av 2025 och in i 2026 ser vi skärpta krav och sänkta gränsvärden som tydligt höjer ribban för hur kemiska risker ska hanteras i vardagen. De nya asbestreglerna började gälla 19 december 2025 med sänkt hygieniskt gränsvärde och skärpta krav kopplade till bland annat tillstånd, utbildning och medicinska kontroller. Den 9 april 2026 ska dessutom nya, sänkta gränsvärden för bly, diisocyanater och krom (VI) börja tillämpas.
Skärpta krav hjälper bara om de omsätts i praktiskt arbetsmiljöarbete, där risker fångas upp, åtgärdas och följs upp. Arbetsmiljöverkets inspektionsinsats mot mindre verkstadsföretag visar att nästan 1 350 arbetsställen granskats och att omkring 80 procent fick krav på arbetsmiljöåtgärder – med flest brister kring att undersöka och bedöma risker samt att arbeta förebyggande. Riskbedömning, åtgärder och uppföljning behöver vara en självklar del av vardagen, inte något man tar tag i först när något händer. De som lyckas 2026 är de som gör kemikalierisker och riskbedömningar till en självklar del av det dagliga arbetet.
Viktor Rosenpärla, Arbetsmiljöingenjör
Organisationer behöver utveckla rutiner för näthat och anonyma hot.
Nya trender inom krisstöd på arbetsplatsen
KRISSTÖD: Falcks rapport ”Kriser i arbetslivet 2025” från november 2025 visar att användningen av krisstöd har förändrats under de senaste 10 åren. Arbetsgivare har blivit bättre på att snabbt kalla in externa specialister vid svåra händelser på jobbet, och använder även krisjouren allt oftare för anställdas psykiska ohälsa och privata kriser. Denna utveckling förväntas fortsätta under 2026.
Samtidigt är hot och våld den vanligaste orsaken till krisstöd, där tonen har hårdnat. Anställda rapporterar en större utsatthet och minskad respekt, med en lägre tröskel för aggressivitet och kränkningar, inte minst anonymt via nätet. För att möta denna trend behöver svenska organisationer arbeta mer aktivt med att skydda sina medarbetare, bland annat genom att utveckla rutiner för näthat och anaonyma hot, erbjuda utbildningar inom hot och våld samt ge stöd till särskilt utsatta medarbetare.
Mattias Klawitter, psykolog och krissamordnare
Hållbar prestation över snabba deadlines
HÄLSA: Tidigare agerade företag ofta först när en medarbetare redan var sjukskriven. Trenden nu är att arbeta proaktivt för att förhindra att problem uppstår. Istället för att se stress som ett individuellt problem, analyseras grundorsakerna i organisationen. Det kan handla om att införa policys kring rätten att vara "offline" efter arbetstid, tydliga regler för möten samt införandet av mötesfria zoner eller dagar. Vi ser också att fler företag tränar chefer i att tidigt identifiera tecken på stress och ohälsa hos sina medarbetare samt vikten av mikropauser och återhämtning under arbetsdagen som en nyckel till att bibehålla energi och fokus.
Insikten har landat att "en storlek passar ingen". För att vara effektiva måste hälsoinitiativ anpassas efter individers unika behov och livssituation. Att uppmärksamma och erbjuda riktat stöd för specifika utmaningar, till exempel flexibilitet för småbarnsföräldrar, stöd till medarbetare som vårdar sjuka eller äldre anhöriga, öppenhet och anpassningar för medarbetare i klimakteriet. Vi ser också en ökad medvetenhet om och anpassning av arbetsmiljön för att bättre passa medarbetare med olika kognitiva förutsättningar, som ADHD eller autism.
Det handlar för många arbetsplatser om att bygga en företagskultur där det är lika naturligt att prata om sin mentala hälsa och energinivå som det är att prata om projektdeadlines för att bidra till ett hållbart arbetsliv.
Åsa Miemois, hälsoutvecklare
Målet är att fånga upp tidiga signaler på stress långt innan de växer sig för stora.
Lyssna innan det blir tyst
REHAB: I många organisationer ses tystnad som ett tecken på att allt rullar på som det ska. Men det finns en annan tystnad som inte är ett tecken på harmoni, utan på att någon kämpar ensam. Det är tystnaden innan en medarbetare "går in i väggen", som döljer en växande stress och som inte vågar säga att pressen blivit för stor.
Denna tystnad är en av de största riskerna på en modern arbetsplats. När den väl bryts, är det ofta i form av sjukskrivning (flera kortare eller en längre) – en reaktiv och kostsam process för alla inblandade.
Men tänk om man som arbetsgivare kunde ge ett löfte för det nya året – att lyssna innan det blir tyst. Det är ett löfte som aktivt flyttar fokus från reaktiva insatser till proaktivt hälsoarbete, och som gör att vi ser psykisk hälsa som en resurs som behöver underhållas kontinuerligt.
Det är ett åtagande att bygga en företagskultur där det är naturligt att prata om sitt mående och där målet är att fånga upp de små, tidiga signalerna på stress och press långt innan de växer sig för stora.
