Nordisk hälsoutveckling viktig även på arbetsplatserna

Tips från experten

Publicerad
Person som tar på sig gympaskor

En ny omfattande nordisk kartläggning av kost, fysisk aktivitet och övervikt visar att hälsoutvecklingen går åt fel håll. Rapporten NORMO 2025 ger en tydlig bild av hälsoläget i Norden. Men vad har det med arbetslivet i Sverige att göra? Mycket, menar Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck.

När NORMO 2025 visar att allt färre når rekommendationerna för fysisk aktivitet, matvanor och vikt är det lätt att rikta blicken mot individen. Men för att försöka förstå resultatet kan vi lyfta både dagens arbetsliv och privatliv som för många är tätt schemalagda, kognitivt krävande och svåra att pausa ifrån.

Saknas marginaler blir det svårare att ha energi att röra på sig. När energin är låg blir snabba lösningar kring mat mer regel än undantag. Och när återhämtningen uteblir ökar risken för ohälsa, både fysisk och psykisk.

– Som chef kan man inte ta ansvar för medarbetares livsstilsval. Men man kan bidra till att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att kunna fatta bra beslut kring sin hälsa, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck.

Chefens stöd viktigt för medarbetarnas hälsa

Ledarskap i dag kräver en bredare förståelse för vad som faktiskt påverkar människors hälsa. Det handlar inte enbart om motivation eller kunskap, utan om arbetsmiljö, tempo och möjlighet till återhämtning – faktorer som i praktiken avgör hur hållbart arbetslivet blir.

För chefer handlar det om att göra hälsa till en naturlig del av ledarskapet. Det kan ske i både det lilla och det stora: genom att lyfta frågor om belastning och återhämtning i samtal med enskilda medarbetare, genom att prata öppet i arbetsgruppen om arbetsbelastning, tempo och vad vi behöver för att kunna prestera.

– Signalera att det är okej att prata om hur man faktiskt mår, inte bara vad man levererar, säger Åsa Miemois.

Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck opening quote

Signalera att det är okej att prata om hur man faktiskt mår, inte bara vad man levererar.

Detta kan vara extra utmanande i yrken där arbetstempot inte är självvalt. Inom exempelvis vård och omsorg styrs arbetsdagen ofta av scheman och små marginaler.

– Där pratar vi ofta om ”randiga dagar”. De där korta, ibland oplanerade stunderna som öppnas upp och som kan användas till återhämtning. De blir helt avgörande.

Att uppmärksamma de stunderna, värna dem och hjälpa medarbetare att använda dem till återhämtning är också ett ledarskapsansvar – särskilt i verksamheter där kraven är höga och utrymmet för pauser är begränsat.

Bra med flexibla arbetssätt – men inte alltid

Flexibla arbetssätt och hemarbete beskrivs ofta som lösningen på stress och obalans. För många fungerar det bra – men långt ifrån för alla. För vissa leder distansarbete till mer stillasittande, längre arbetsdagar och otydliga gränser mellan arbete och fritid.

– Här behöver arbetsgivare ha bra dialoger. Inte bara fråga om någon vill jobba hemma, utan varför och vad det innebär för individens hälsa.

I dag ligger stort fokus på att säkerställa produktion och leverans. Samtidigt riskerar uppföljning av stressnivåer, återhämtning och välmående att hamna i skymundan. Vissa medarbetare tar ett starkt självledarskap: planerar pauser, rör på sig, prioriterar sociala sammanhang. Andra gör det inte – och det kan få konsekvenser i det långa loppet.

När NORMO 2025 visar hur folkhälsan utvecklas kan vi välja att se det som en ledarskapsfråga. Hur bygger vi arbetsplatser som inte bara levererar resultat, utan också möjliggör långsiktig hälsa? Rapporten visar vad som händer med vår hälsa. Arbetslivet kan vara en del av förklaringen till varför.

Tre sätt chefer kan bidra till hälsa på jobbet

1. Skapa dialog om hälsa
Prata regelbundet om hur arbetssätt påverkar stress, återhämtning och hälsa – även vid distans- och hybridarbete.

2. Se arbetsmiljön som en hälsofråga
Psykosocial och fysisk arbetsmiljö är grundläggande förutsättningar för god hälsa och för att ha energi över att ta bra hälsosamma beslut.

3. Normalisera återhämtning
Pauser, rimliga gränser och återhämtning behöver vara en självklar del av kulturen. 

Publicerad