"Hanteras en kris rätt kan det stärka tilliten till organisationen"
Tips från experten
Publicerad
När krisen slår till ställs chefens ledarskap på sitt yttersta prov. Hur väl en organisation klarar en svår händelse beror ofta på hur förberedd chefen är – och hur tryggt och tydligt stödet till medarbetarna kommuniceras.
Att rusta organisationen innan något händer är en av de viktigaste delarna i ett fungerande krisarbete. Men hur vet man att man är förberedd nog för en kris?
– Varje kris är ny och kommer se olika ut. Att veta om man är redo eller inte kommer du veta när krisen är ett faktum, därför är det viktigt att förbereda sig så gott man kan, säger Mattias Klawitter, psykolog och krissamordnare på Falck.
Hur förbereder man sig på en kris?
Utbildningar, krishanteringsplaner och checklistor är centrala verktyg som ligger till grund för krishanteringen. Det är viktigt att verksamheten utgår från sina specifika risker, men även mer generella scenarier som alla organisationer kan drabbas av, som till exempel olyckor, plötsliga dödsfall, hot och våld eller kriser på individnivå.
Att öva regelbundet på olika scenarier gör att cheferna står stadigare när något väl inträffar.
– Reaktionerna i en kris varierar kraftigt, och det är viktigt att komma ihåg att det inte är reaktionerna som är onormala – det är händelsen. En förlorad känsla av kontroll, starka stressreaktioner och tunnelseende är väldigt vanligt och naturliga reaktioner.
Agerar man rätt i det akuta läget får man ofta en långsiktig effekt på medarbetares förtroende.
Tydlig kriskommunikationen gör stor skillnad
Det akuta läget är ofta den mest krävande fasen för chefer. Att snabbt, sakligt och ärligt kommunicera är avgörande för att skapa trygghet. Personlig kontakt är alltid att föredra vid allvarliga incidenter. Att ringa runt ger både möjlighet att möta reaktioner och skapa ett mänskligt omhändertagande.
– Som chef behöver du inte säga smarta saker – men du behöver förmedla trygghet och saklighet, säger Mattias.
Chefen behöver samtidigt vara medveten om sina egna reaktioner. Stress, adrenalin och ansvar kan skapa både överaktivitet och undvikande – två fallgropar som kan påverka ledarskapet.
– En del av krishanteringen är att tänka kring sig själv: vad behöver jag som chef för att kunna vara stabil.
Uppföljning och långsiktiga effekter
En kris slutar inte när det akuta läget är över. Uppföljning efter en vecka och sedan igen efter någon månad är viktigt – både för individ och arbetsgrupp. Att som chef visa öppenhet, engagemang och förståelse för hur händelsen fortsatt påverkar medarbetare är en del av det långsiktiga ledarskapet.
– Hanteras en kris rätt kan det stärka tilliten till organisationen. Agerar man rätt i det akuta läget får man ofta en långsiktig effekt på medarbetares förtroende.
Fem viktiga steg vid en krishändelse
Larma internt och externt, inklusive kommunikation.
Akut omhändertagande av drabbade.
Tydlig kommunikation, inklusive kontakt med anhöriga.
Uppföljning av insatser och reaktioner.
Egen reflektion som chef – hur påverkad är jag och vilket stöd behöver jag.