Så skapar arbetsgivare trygghet och beredskap för pågående dödligt våld
Tips från experten
Publicerad
Pågående dödligt våld (PDV) är sällsynt, men kan det skapa oro och osäkerhet på arbetsplatser. För att hantera detta krävs ett systematiskt arbete med krishantering men även med arbetsmiljön i stort.
Hur pratar vi om en så laddad och otäck fråga som PDV på arbetsplatsen? Skapar det mer oro att lyfta eventuella risker och hur kan verksamheter förbereda sig på en PDV-händelse? Det är några av de frågor som många verksamheter undrar över, och som blev extra påtagliga efter skolattacken i Örebro.
Jens Högsander är verksamhetsutvecklare och utbildare inom bland annat PDV på arbetsplatser. Anna Wickberg är specialistpsykolog och en del av Falcks kristeam. Även om de jobbar med frågan från två olika perspektiv har de en gemensam syn på hur man på bästa sätt hanterar och jobbar med kriser som dessa.
– Att verksamheter gör tydliga riksinventeringar ger ofta en positiv effekt på medarbetare. Att ha tänkt igenom och funderat tillsammans skapar trygghet. Det är ingen stor risk att det skapar oro – tvärtom, säger Anna Wickberg.
Vad är en PDV-händelse?
En händelse som definieras som pågående dödlig våld drabbar allmänheten med en förväntan om att våldet fortsätter tills det avbryts. Det har länge varit en fråga som kopplats till skolor, men även andra verksamheter som bedrivs i offentliga miljöer, som exempelvis socialtjänst, öppna receptionsmiljöer och handelsmiljöer, behöver jobba med frågan.
Att använda krishandlingsplanen regelbundet gör att medarbetarna känner sig trygga.
Att förbereda sig på PDV i sin arbetsmiljö
En del i att förbereda sig för PDV handlar om att skapa en trygg arbetsmiljö och ge medarbetarna verktyg för att hantera kriser i stort. Genom att arbeta systematiskt med krishantering och involvera medarbetarna i arbetet kan arbetsplatser bygga motståndskraft, samtidigt som de ökar säkerheten.
– Att utvärdera både små och stora kriser och använda krishandlingsplanen regelbundet gör att medarbetarna känner sig trygga. Det visar att arbetsgivaren har koll på läget, säger Anna Wickberg.
En annan del handlar om att göra riskbedömningar och mentalt förbereda sig för olika scenarier. När det kommer till hot och våld på en arbetsplats är det viktigt att ha informerat hela organisationen om vad som gäller vid olika typer av situationer.
– Ingen ska gå igenom arbetslivet utan att veta hur man hanterar en hot- och våldssituation. Information ska nå fram, och dokumentation är en viktig del av det systematiska säkerhetsarbetet, säger Jens Högsander.
Hjärnan fyller i med värsta tänkbara scenarier när vi inte får tillräckligt med information.
Lyssna och agera på medarbetares oro
Att medarbetare blir oroliga och känner ett stort obehag är en naturlig del efter en kris, även om det är en händelse som inte drabbat medarbetaren själv. Som chef är det viktigt att bemöta den oron och erbjuda stöd. Det är även viktigt att möta oron för att den inte ska sprida sig vidare i organisationen, och här spelar ledarskapet en viktig roll. En närvarande och trygg chef kan lugna arbetsgruppen och hjälpa medarbetare att känna sig säkra.
– Normalisera oron och visa förståelse. Lyssna på medarbetaren och erbjud stöd, både från dig som chef och genom att koppla in professionellt stöd vid behov, säger Anna Wickberg.
Även tydlig och regelbunden kommunikation skapar en trygghet på arbetsplatsen. Om det är otydlig kommunikation gällande exempelvis risker och rutiner kan det uppstå spekulationer bland medarbetare och i stället öka oron i verksamheten.
– Hjärnan fyller i med värsta tänkbara scenarier när vi inte får tillräckligt med information, till exempel om syftet med rutiner inte har kommunicerats tydligt. Men det är även viktigt att följa upp och säkerställa att den landar rätt när ni väl kommunicerar, säger Jens Högsander.
Bygg motståndskraft och trygghet på arbetsplatsen
För att skapa motståndskraft inom organisationen krävs ett kontinuerligt arbete med krishantering och arbetsmiljö. Jens Högsander, som kommer ut till många verksamheter i sin roll som utbildare, beskriver framgångsrika arbetsplatser som de som börjar i rätt ände och som har byggt en stabil grund.
– De mäter reaktionerna av de olika insatserna som de gör, de fyller kontinuerligt på med kunskap och ser till att arbetet aldrig avslutas. De har insett att arbetet med risker och kriser på arbetsplatsen är ett ständigt pågående arbete, säger han.
Genom att arbeta systematiskt med krishantering, lyssna på medarbetarnas oro och skapa en trygg arbetsmiljö kan arbetsplatser rusta sig för både små och stora kriser. Det handlar om att bygga en kultur där kunskap och trygghet går hand i hand, och där krishantering är en naturlig del av det dagliga arbetet.
– Målet är att vi aldrig ska behöva använda kunskapen, men vi måste plocka fram den och jobba med den varje dag, säger Jens Högsander.
Tips för att arbeta med PDV och oro på arbetsplatsen:
1. Skapa levande krishandlingsplaner Se till att krishandlingsplaner inte bara är dokument som blir liggande. Använd dem regelbundet, även vid mindre kriser, för att säkerställa att de är aktuella och att medarbetarna vet vad de ska göra.
2. Informera och kommunicera tydligt Ge medarbetarna tydlig information om rutiner och syftet med dem. Undvik att skapa spekulationer genom att vara transparent och säkerställa att alla förstår vad som gäller.
3. Gör riskbedömningar Fundera tillsammans kring vad som kan hända och vad liknande verksamheter har varit med om. Riskbedömningar hjälper medarbetarna att mentalt förbereda sig och skapar trygghet.
4. Utbilda och öva regelbundet Genomför utbildningar och övningar som är anpassade till verksamheten. Se till att övningarna är pedagogiska och inte skapar onödig oro. Rätt inramning och uppföljning är avgörande.
5. Lyssna på medarbetarnas oro Ta samtal med medarbetare som uttrycker oro. Normalisera deras känslor, visa förståelse och erbjud stöd. Om oron kvarstår, koppla in professionellt stöd som företagshälsovård eller psykologer.
6. Bygg en trygg arbetsmiljö En god arbetsmiljö är grunden för att hantera både kriser och oro. Arbeta aktivt med att minska stress, skapa balans och främja välmående på arbetsplatsen.
7. Följ upp kunskap och insatser Efter utbildningar och nya rutiner, följ upp regelbundet för att fånga upp reaktioner och nya frågor. Ett kontinuerligt arbete med krishantering stärker tryggheten.
8. Led med närvaro och trygghet Som chef, var närvarande och visa att du har koll på läget. Ett tryggt ledarskap lugnar medarbetarna och hjälper arbetsgruppen att hantera oro och kriser.
9. Använd externa resurser vid behov Om kompetensen saknas internt, tveka inte att ta hjälp utifrån. Exempelvis kan företagshälsovård, psykologer eller säkerhetsexperter bidra med värdefull kunskap och stöd.
10. Skapa en kultur av samarbete och dialog Uppmuntra medarbetarna att prata med varandra om oro och krishantering. En öppen dialog stärker sammanhållningen och gör det lättare att hantera svåra frågor tillsammans.
