I början av året var vi många som tänkte att vi skulle få pusta ut efter pandemin och återgå mer till det normala. Istället skakades vi om av ett krig i Europa som följdes av höjda priser, stigande räntor och en hög inflation. Vi vände oss till några av våra experter på Falck Previa för att få höra deras tankar kring vad som blir viktigt för ett hållbart arbetsliv under 2023 när världen omkring oss gungar.
Ledarskapet centralt i det flexibla arbetslivet
ORGANISATION OCH LEDARSKAP: Distansarbetet kommer fortsätta vara en viktig faktor att ta hänsyn till för ett fungerande arbetsliv under 2023 och framåt. Det kräver ett ledarskap som bygger på tillit och förtroende och som systematiskt uppmärksammar och ger positiv förstärkning.
Det går hand i hand med att vara en attraktiv arbetsgivare. I konkurrensen om kompetens behöver arbetsgivaren erbjuda flexibla arbetsformer som fungerar såväl vid distansarbete som när vi arbetar på plats. Att kunna identifiera sig med företagskulturen och känns stolthet blir alltmer viktigt
Möjligheten att träffa kollegor, interagera och samarbeta är avgörande faktorer för att skapa motivation och innovation. Se till att skapa strukturer och mötesformer som värnar samarbetet.
Lena-Karin Allinger, organisationskonsult.
Det flexibla arbetslivet hänger ihop med att vara en attraktiv arbetsgivare
Fokus på systematisk arbetsglädje
SYSTEMATISK ARBETSMILJÖ: Så här efter pandemin kan våra erfarenheter från tidigare år vara tunga att hantera. Livsstilen för många människor behöver återigen ändras, och på något vis ändras tillbaka till ett mellanläge. Fungerar det att verksamheter har en lägre bemanning på kontoret och individer ett flexibelt arbetsliv? Vilka risker finns och vilka riskbedömningar kan det innebära att verksamheten ställs inför? Är det mer en individ- eller en organisatorisk anpassning?
Ur våra nya erfarenheter kommer en mängd nya krav som i mångas fall har högsta prioritet, men som inte har kunnat hanteras under de senaste åren. Det kommer att ställas höga krav på chefer som bär ansvaret att prioritera, riskbedöma och få ihop sin arbetsgrupp med de utmaningar som finns idag.
Kraven i verksamheten behöver inte alltid genomföras direkt. Arbeta systematiskt och gör en långsiktig plan som är rimlig att hantera. Hitta även ett sätt till belöningar på vägen och planera in hälsofrämjande insatser. Verksamheten mår bra av ett stort fokus på systematisk arbetsglädje.
Monica Green, arbetsmiljöingenjör.
Lågkonjunktur påverkar sjukskrivningar
REHAB: Vi är på väg in i en lågkonjunktur och tittar vi på tidigare trender från när det var lågkonjunktur i Sverige senast, på 90-talet och på 00-talet, gick sjukfrånvaron ner under de här perioderna. Där vi står i dag talar det alltså rent historiskt för att sjukfrånvaron kommer att gå ner, men nu kommer det fler prognoser som säger det motsatta. Vi vet inte hur det kommer att bli, men i och med spår från pandemin och oro kring kriget i Ukraina kan vi inte utgå från att denna lågkonjunktur följer tidigare trender när det kommer till sjukfrånvaro.
Vi kanske inte kommer se en skillnad direkt under 2023 men däremot under 2024. Det betyder att de förebyggande och främjande insatserna man gör idag för att minska sjukfrånvaro kommer ge effekt framöver.
Med tanke på omvärlden är det ännu viktigare att vi tar oss tid för varandra och säkerställer en regelbunden kontakt och dialog. Världsoron kan sätta sig hos enskilda individer och kan bli en bidragande orsak till att man börjar må dåligt. För att fånga tidiga signaler på ohälsa måste man hålla kontakten och prata med sina medarbetare, även om de jobbar på distans.
Anna Sporrong, specialist på rehabsamordning.
De förebyggande och främjande insatserna man gör idag för att minska sjukfrånvaro kommer ge effekt framöver.
Ökad krismedvetenshet hos företagen
KRISSTÖD: Efter pandemin trodde vi att vi skulle återgå till en mer normal vardag – då slog nya kriser till som medförde högre nivåer av stress och oro i samhället. Kriget i Ukraina har påverkat oss alla med sin oväntade brutalitet och har haft en djupgående inverkan på vår känsla av säkerhet och politisk förutsägbarhet. Till det kommer en fördjupad energikris och allt högre inflations- och räntenivåer som spär på en allmän känsla av osäkerhet.
Samhällsutvecklingen det senaste året gör att vi ser en ökad krismedvetenhet hos våra kundorganisationer och en tydlig vilja att arbeta med frågor som rör krisberedskap på ett mer proaktivt sätt. Tidigare kunde vi ibland uppfatta ett visst motstånd i ledningsgrupper mot att utbilda sig i hantering av kriser som sällan inträffade. Idag har scenen förändrats.
Säkerhetsmedvetenhet och kvalificerat arbetsmiljöarbete går hand i hand. Det finns en bättre förståelse för att en proaktiv beredskap och välfungerande hantering i det skarpa läget ökar trygghet och tillit – det stärker banden mellan organisation och medarbetare.
Mattias Klawitter, psykolog och krissamordnare.
Samhällsutvecklingen det senaste året gör att vi ser en ökad krismedvetenhet hos våra kundorganisationer
Värna om de fysiska mötena
ORO OCH PSYKISK HÄLSA: En viktig faktor för att skapa ett hållbart arbetsliv 2023 är att värna de fysiska mötena. Vi lever just nu i en orolig tid med många yttre hot, med en ekonomisk oro både privat och på många arbetsplatser, ett pågående krig i Ukraina, och många oroande rapporter om klimatet.
För många människor leder de här omständigheterna till en oro som både kan utmynna i nedstämdhet, sömnsvårigheter och generell stress. Vi vet av erfarenhet att en känsla av tillhörighet ofta minskar de negativa känslorna och bidrar till ett bättre mående. Se därför till att mötas på arbetet. Ordna gemensamma friskvårdspromenader och fika tillsammans. Det krävs ofta ganska lite för att känna sig sedd och lyssnad på. Som arbetsgivare är gemensamma fysiska möten också en möjlighet att se sina medarbetare och stämma av hur de har det.
Jämfört med åren före pandemin ser vi nu att möjligheten till hemarbete finns i mycket högre utsträckning, en flexibilitet som uppskattas av många. Men underskatta inte vad småpratet vid kaffeautomaten och samtalen i lunchrummet gör med vårt mående och vår känsla av samhörighet, en känsla som är extra viktig i en orolig tid.
Anna Wickberg, specialistpsykolog
Involvera medarbetarna i hälsofrågorna
HÄLSA: För att jobba för ett hållbart arbetsliv 2023 kommer det bli viktigt att inte bara jobba reaktivt vid exempelvis sjukskrivning, vakanser, personalomsättning. Lägg fokus på hälsofrämjande arbete och jobba med friskfaktorer och fråga vad medarbetarna anser främjar deras arbetsprestation, trivsel, engagemang och arbetsglädje. Det bidrar till att medarbetarna vill vara en del av arbetsplatsen och förverkliga organisationens produktionsmål.
Se helhetsbilden av arbetsmiljön både den fysiska, sociala och organisatoriska, men även den upplevda arbetsmiljön. Vi behöver prata om hur var och en i arbetsgruppen upplever arbetsmiljön och de kan göra för att bidra till en hållbar och hälsosam arbetsmiljö. Låt den interna kommunikationen få utrymme att dela och lyfta goda exempel och friskfaktorer för att öka arbetsglädje. Det bidrar också till att vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna presterar, trivs och vill fortsätta jobba.
När vi går in i det nya året behöver vi säkerställa att det finns tydliga förväntningar på medarbetare vid hybridarbete. Hur många dagar ska man vara på kontoret, vilka möten är fysiska och vilka är digitala och hur skapar vi forum för social trivsel? För de arbetsplatser som jobbade hemifrån under pandemin men nu ses på kontoret kan gamla konflikter blossa upp och stressproblematik som hållits dämpat göra sig påmind. Även andra hälsofaktorer, psykisk hälsa och psykisk ohälsa blir mer påtagligt som en faktor som påverkar arbetsprestation och arbetsgrupper.
Åsa Miemois, hälsostrateg.
Fråga vad medarbetarna anser främjar deras arbetsprestation, trivsel, engagemang och arbetsglädje.
Ökad alkoholkonsumtion i oroliga tider
ALKOHOL OCH DROGER: Att skapa ett hälsofrämjande arbetsliv med goda arbetsförhållanden för ett längre och hållbart arbetsliv i osäkra tider har sina utmaningar. Oro för ekonomin, krig, sjukdom och sämre konjunktur kan bidra till ökad psykisk ohälsa och ett ökat bruk av alkohol och droger.
Minst var tionde person i arbetslivet har en förhöjd och riskabel alkoholkonsumtion. Ungefär 4 procent av den vuxna befolkningen har använt illegala droger under det senaste året. Även andelen positiva drogtester bland arbetsplatsprover har ökat de senaste åren vilket indikerar på en ökad droganvändning bland yrkesverksamma.
Undersökningar visar också att alkoholkonsumtionen ökar i stigande ålder och att det finns en ökad risk för förhöjd alkoholkonsumtion vid hybridarbete. Att chefer har regelbunden kontakt och dialog med medarbetare, både de som arbetar på kontoren och de som arbetar hemma, är avgöranden för att kunna se förändringar i beteenden och upptäcka tidiga signaler.
Ann Berntsdotter, företagsläkare.
Fortsätt utbilda om ergonomin hemma
ERGONOMI: Under 2022 har vi börjat gå tillbaka till kontoren, men vi måste vara medvetna om att det tar tid att hitta nya former som passar både medarbetare och verksamheten. Se till att det inte bli två arbetslag, de som jobbar från kontoret och de som jobbar hemma, utan att få det hybrida att fungera utifrån verksamhetens behov.
Sedan finns det fortfarande många som inte har tillfredställande ergonomi hemma, även om ergonomin vid distansarbete förbättrades för många under pandemin. När det gäller ergonomi finns det mycket att göra med befintlig utrustning och möbler. Det handlar nämligen inte om att köpa köpa nya saker, utan oftast kommer man långt med att använda det som redan finns på rätt sätt.
Susanne Höglund, ergonom.
Se till att det inte bli två arbetslag, de som jobbar från kontoret och de som jobbar hemma
