Mens och klimakteriet är naturliga faser i livet som påverkar miljontals människor, men har länge varit tabubelagda på arbetsplatsen. Nu har en ny global ISO-standard publicerats, med vägledning för hur arbetsgivare kan skapa en mer inkluderande arbetsmiljö där menstruationshälsa och klimakteriet får en naturlig plats i arbetsmiljöarbetet.
I september 2026 publicerades den internationella standarden ISO 45010, som ger arbetsgivare vägledning i hur de kan utveckla stödjande strukturer, policyer och rutiner för menstruationshälsa och klimakteriet på arbetsplatsen.
Standarden ska hjälpa organisationer att identifiera hinder och hitta praktiska anpassningar som kan minska stigma och förbättra förutsättningarna för medarbetare som upplever besvär.
– Att frågan lyfts på det här sättet och inkluderas i arbetsmiljöarbetet är viktigt. Det bidrar till en mer jämställd arbetsplats, ökat välbefinnande och en bättre arbetsmiljö, säger Sara Lagerholm, företagsläkare på Falck.
Därför är hormonhälsa en arbetsmiljöfråga
Både menstruation och klimakteriet påverkar människor på olika sätt. Vissa har mycket besvär medan andra knappt märker av några symtom. Oavsett är det viktigt att kunskapen finns på arbetsplatsen så att arbetsgivare kan ge rätt stöd.
– Som arbetsgrupp blir vi starkare om vi har en ökad förståelse för varandra. Vi kan inte dela upp oss i ett privat-jag och ett arbets-jag, hälsoaspekter följer med var vi än är.
Att inkludera menstruationshälsa och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet skapar förutsättningar för ökat engagemang och kan bidra till att förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaro och personalomsättning. Det kan också bidra till en bättre ledarskapskultur, där chefer ser till varje individs olika förutsättningar och behov.
– Det går ihop med den psykologiska tryggheten på arbetsplatsen. Som chef är det viktigt att visa att man har högt i tak, och att jobba för att medarbetare ska våga prata om de har besvär, oavsett vad det gäller.
Som arbetsgrupp blir vi starkare om vi har en ökad förståelse för varandra.
Vägledning för en mer inkluderande arbetsmiljö
ISO 45010 är en frivillig vägledningsstandard, inte ett nytt lagkrav. Den ger däremot arbetsgivare stöd i hur frågorna kan integreras i det befintliga arbetsmiljöarbetet.
Standarden lyfter bland annat fram vikten av stödjande policyer och rutiner, utbildning för chefer och medarbetare samt en arbetsplatskultur som präglas av öppenhet och trygghet.
Den omfattar både den fysiska och psykiska arbetsmiljön och kan hjälpa organisationer att hitta svar på frågor som:
Hur kan arbetsgivare stötta medarbetare som upplever besvär i samband med menstruation eller klimakteriet?
Vilka policyer och rutiner kan bidra till en mer inkluderande arbetsplats?
Hur kan chefer och medarbetare få ökad kunskap och förståelse?
Hur kan arbetsplatsen anpassas för att möta olika behov, även hos transpersoner och ickebinära medarbetare?
Så kan arbetsgivare arbeta systematiskt med kvinnohälsa
Att inkludera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet handlar om att integrera frågorna i det befintliga systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall.
Det kan innebära att undersöka hur den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön påverkar medarbetare som upplever besvär av mens eller klimakteriet. Utifrån kartläggningen kan arbetsgivaren identifiera risker, föra dialog med medarbetarna och planera konkreta åtgärder som följs upp inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Konkreta åtgärder kan inkludera:
Fysisk arbetsmiljö: Säkerställ tillgång till bra toaletter, erbjud vilorum vid behov, anpassa arbetskläder så att de är bekväma och andas samt möjliggör temperaturreglering.
Organisatorisk och social arbetsmiljö: Ta fram rutiner för individuella anpassningar vid besvär och skapa en kultur där det är okej att prata öppet om hälsa och arbetsbelastning.
Utbildning och kunskap: Erbjud utbildning för alla medarbetare, särskilt chefer, om menstruation och klimakteriet för att öka förståelsen och minska stigma. Påminn om att frågorna berör hela arbetsgruppen, direkt eller indirekt.
Individuellt stöd: Genomför individuella riskbedömningar när det behövs och erbjud hälsorådgivning och samtalsstöd utifrån medarbetarens behov.
Uppföljning: Följ upp om genomförda anpassningar och insatser fungerar, exempelvis genom medarbetardialoger och det ordinarie arbetsmiljöarbetet.
