Ergonomens tips för att förebygga belastningsskador i arbetslivet
Publicerad
Belastningsbesvär i muskler och leder är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar och att medarbetare inte kan jobba ett helt arbetsliv. Vi har pratat med Linnea Arbman, fysioterapeut och ergonom på Falck, om hur chefer, HR och skyddsombud kan upptäcka riskerna i vardagen och skapa bättre förutsättningar för kroppen att hålla.
Belastningsergonomi – så påverkas kroppen av jobbet
Belastningsergonomi handlar om hur arbetets rörelser, arbetsställningar och fysiska krav påverkar kroppen. Det kan handla om en medarbetare som lyfter och flyttar varor under ett helt arbetspass, hjälper en vårdtagare upp ur sängen eller sitter stilla framför en skärm större delen av dagen.
Besvär till följd av sitt arbete uppstår sällan av en enskild rörelse. Ofta är det den samlade belastningen över tid, i kombination med hur ofta arbetet upprepas och hur mycket möjlighet det finns till variation och återhämtning, som påverkar kroppen.
Manuell hantering: förflyttningar, lyft, skjut och drag. Belastningen kan öka när arbetet sker i trånga utrymmen eller i obekväma arbetsställningar.
Arbete vid bildskärm: ofta stillasittande eller repetitivt arbete, där kroppen kan bli belastad av att vara i samma position länge.
– Kroppen är gjord för belastning. Vi ska röra oss och vi tål mycket, men belastningen behöver vara rimlig och varieras. Vissa kombinationer av rörelser och arbetsställningar tillsammans med tidsfaktorn, kan leda till att kroppen snabbt eller till slut går sönder, säger Linnea Arbman.
Det bästa förebyggande arbetet börjar med att upptäcka risken tidigt och göra en konkret förändring tillsammans
När vardagens arbete belastar kroppen
Riskerna syns ofta tydligast när man tittar på hur arbetet faktiskt går till. Det handlar inte bara om hur tungt något är, utan också om hur nära kroppen man arbetar, hur ofta momentet upprepas, hur utrymmet ser ut och om det finns tid att arbeta på ett bra sätt. Olika branscher har olika utmaningar, men oavsett arbetsuppgift spelar arbetsteknik och metod stor roll för hur kroppen belastas.
Vård och omsorg: Vid en förflyttning kan personalen behöva hjälpa en vårdtagare i ett trångt rum eller från en låg säng. Om personen kan medverka och guidas genom rörelsen minskar behovet av att personalen tar hela belastningen. Rätt hjälpmedel och tillräckligt med utrymme kan också göra stor skillnad.
Förskola: Många arbetsmoment sker nära golvet – när personalen hjälper barn med kläder, plockar undan leksaker eller deltar i lek. Om det händer många gånger under dagen kan belastningen bli påtaglig. Se över om arbetssättet kan ändras, till exempel genom att involvera barnen i att plocka undan eller göra vissa moment i en annan höjd.
Lager och varuhantering: En medarbetare som lyfter varor ur en bur eller arbetar med truck kan behöva sträcka sig, böja ryggen eller vrida sig för att nå och se. Förbättrad placering av varor, bättre sikt , arbete med flera arbetstekniker i samma arbetsmoment och möjlighet att komma nära det som ska hanteras kan minska belastningen rejält.
Reparation och underhåll: När en tung del ska flyttas eller monteras kan det vara frestande att ta allt i ett enda lyft. Att dela upp arbetet i flera steg, använda hjälpmedel eller vara två kan ge kroppen bättre förutsättningar.
Tillverkning: En vagn med tröga hjul eller en dörr som måste öppnas manuellt kan göra ett återkommande arbetsmoment tyngre än det behöver vara. Att reparera utrustningen eller ändra arbetsflödet kan förebygga onödig belastning för flera personer i processen.
– Arbetstekniken är det som gör skillnaden i längden. Jag brukar säga: gör du rätt åtta av tio gånger där du kan göra rätt, klarar du oftast de två sista gångerna där förutsättningarna inte är perfekta.
Stillasittande är också en belastning
Men belastningsbesvär handlar inte bara om tunga lyft. Den som sitter vid en bildskärm större delen av dagen kan också få besvär, särskilt om arbetsställningen blir densamma under långa perioder.
– I våra hälsoundersökningar ser vi att framför allt tjänstemän sitter mycket och får besvär av det. Arbetsgivaren kan skapa bättre förutsättningar för variation och rörelse under arbetsdagen,. säger Linnea Arbman.
En bra stol och en arbetsplats som går att anpassa är en del av lösningen. Minst lika viktigt är att kunna byta position, resa sig och röra på sig under dagen. Höj- och sänkbara funktioner kan vara användbara, men variation behöver också få plats i arbetets upplägg och rutiner.
Från risker till konkreta förbättringar
Att förebygga belastningsbesvär är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Börja med att undersöka hur arbetet faktiskt utförs: vilka moment återkommer, var behöver medarbetare sträcka sig eller vrida sig, och när blir tempot eller belastningen hög? Gör riskbedömningar regelbundet och när förändringar planeras som kan påverka arbetsmiljön.
– Det bästa förebyggande arbetet börjar med att upptäcka risken tidigt och göra en konkret förändring tillsammans. Belastningen behöver variera, vara rimlig och gå att påverka, säger Linnea Arbman.
Konkreta steg att ta som chef eller HR
1. Identifiera Kartlägg var i verksamheten riskerna finns, och i vilka arbetsmoment.
2. Bygg bort risken där det går Ofta räcker det att ändra metod.
3. Skapa en incidentkultur Uppmuntra medarbetare att rapportera tidiga tecken på belastningsbesvär, så att åtgärder kan sättas in innan skadan är ett faktum.
4. Håll frågan levande Lägg till en stående punkt på APT där man får lyfta fram konkreta förbättringar medarbetare gjort.
5. Involvera skyddsombuden De är en viktig samarbetspartner för att driva frågan framåt, och en tydlig dialog gör att fler känner sig delaktiga i förändringsarbetet.
6. Ta hjälp när det behövs Arbetsmiljöingenjörer kan stötta med struktur i SAM-arbetet, medan ergonomer kan komma ut till arbetsplatsen, mäta belastningar och leverera en riskbedömningsrapport med konkreta åtgärdsförslag.
