Dagens arbetsliv stället höga krav på både medarbetare och chefer. Med mer komplicerade arbetsuppgifter och nya förväntningar på struktur och självledarskap när vi arbetar både hemma och på kontoret kommer en ökad stress. Extra utmanande kan det vara för personer som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Enligt statistik från Socialstyrelsen är personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism, överrepresenterade när det gäller psykisk ohälsa med depression, ångest och stress. Isabelle Wikholm är psykolog på Previa och möter dagligen medarbetare som sökt sig till företagshälsan för stöd gällande stressrelaterad ohälsa.
– Att chefer har kunskap om diagnoser och vet hur de ska gå till väga för att anpassa arbetet är viktigt för att medarbetare ska få komma till sin rätt. Miljön påverkar hur diagnosen tas i uttryck och det kan bli en krock mellan förmåga och kravbild, säger Isabelle Wikholm.
Hur de två diagnoserna tar sig i uttryck och till vilken grad varierar stort mellan individer. För personer med adhd eller autism handlar det om att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annat sätt, men har ingenting med intelligens att göra.
Med tidiga arbetsanpassningar kan vi tillvarata arbetsförmåga och minska risk för ohälsa och sjukfrånvaro.
Ta reda på individuella behov och styrkor
För att medarbetaren ska få rätt anpassningar är det viktigt att titta på de individuella behoven och styrkorna, att som chef lyssna in, vara nyfiken och ställa öppna frågor. Vad fungerar bra? Går det att göra mer av det? Hur funkar det i olika sammanhang? Vad har personen för önskemål gällande stöd och anpassningar?
– Det finns inga universella styrkor och svagheter som berör arbetslivet, det handlar om att lyssna in individen. Det är också viktigt att inte fokusera på diagnosen. Det är inte ett krav för att medarbetaren ska få anpassningar, det är behoven som ska styra.
För att fånga behoven är det bra att ha en tydlig rutin för att upptäcka tecken på nedsatt arbetsförmåga. Det är också viktigt att agera direkt på tidiga signaler och kalla till ett enskilt möte och våga fråga hur medarbetaren mår och har det på arbetsplatsen.
– För en medarbetare som inte mår bra eller trivs på jobbet kan det vara svårt att själv ta kontakt. Har man då regelbundna avstämningar och går igenom arbetsmiljön och trivsel så är det mycket lättare att fånga upp tecken på nedsatt arbetsförmåga eller psykisk ohälsa.
Anpassning i arbete
Att anpassa arbetet genom att vara tydlig med vad som förväntas, ha struktur på arbetsdagen och att klargöra roller och ansvarsfördelning är bra för de allra flesta.
Den tydliggörande pedagogikens sju frågor kan användas av både medarbetare och chefer för att förtydliga uppdrag och arbetsuppgifter.
Vad ska man göra?
Varför ska det göras?
Hur ska det genomföras?
När ska det göras?
Vilka ska det göras med?
Vad händer efteråt?
Hur får medarbetaren feedback och när?
Utöver de mer generella anpassningar kan det finnas behov av individuellt inriktade åtgärder. Dessa tas fram i dialog med medarbetaren och kan handla om allt från att planera för fler mindre deadlines hellre än att ge generöst med tid inför ett stort projekt, tillhandahålla brusreducerade hörlurar om någon är känslig för ljud eller att utse en mentor som kan stötta i vardagliga funderingar och frågor.
– Med tidiga arbetsanpassningar kan ni tillvarata arbetsförmåga och minska risk för ohälsa och sjukfrånvaro.
Kort fakta om adhd
En person med ADHD kan exempelvis i olika grad ha svårare att styra koncentrationen och uthålligheten. Det kan även vara svårt reglera sin aktivitetsnivå och man kan gå från hyperaktiv till en väldigt låg aktivitetsnivå.
Diagnosen utmärker sig främst på två sätt. Det ena handlar om begräsningar i social interaktion och kommunikationen med andra. Man kan ha svår att tolka vad som förväntas och att förstå vad andra menar och känner. Den andra delen som är utmärkande är att man har begränsande och upprepade mönster i beteende och intressen.
